Nu har vi varit på vårt första ultraljud och sett en liten böna vars hjärta tickade för fullt.

Håller tummar och tår att det ska gå vägen, iså fall blir vi 3 i februari.

Jag har ju tyvärr festat o rökt när vi inget visste men hoppas det inte har någon större inverkan, men lite nervös blir man ju allt.

Trött är jag till förbannelse, mår illa har mensvärk.

Det blir såklart en nykter sommar för mig, men det gråter jag inte för för den alkoholfria ölen är precis lika god och så får man låtsas att man har lite yrsla :D

Jag har valt att bara berätta för en vän, den jag träffar mest. Jag kommer nog inte heller skriva ut det på Facebook.

Våra föräldrar vet såklart och våra arbetskompisar.

 

Ha det bra!